elinwbr.blogg.se

Den senaste tiden här har snurrat igång nya överväldigande tankar i mitt huvud.

Vi har en gästföreläsare från Italien på Psychology of Global Organizations-kursen som tidigare arbetat inom FN och andra mindre organisationer. Han driver just nu en egen NGO i norra Thailand och har även varit med och skapat Epic Foundation, en genial idé där företag som vill ge pengar får hjälp att hitta organisationer att stödja runtom i världen. Det har varit väldigt intressant att ta del av hans erfarenheter och vi har även haft olika grupparbeten där vi fått sätta oss in i situationer som han själv befunnit sig i, för att få en inblick i hur arbeteslivet i utvecklingssektorn kan se ut.

 

Efter en av föreläsningarna pratade jag med honom och berättade lite om min bakgrund och att jag behöver göra en praktiktermin nästa vår för att få min examen och undrade om han hade några tips. Det slutade i att vi i nästa vecka ska ses i Bangkok över en lunch och prata. Bara det att ta del av hans erfarenheter är guld värt, så om han även har möjlighet att t.o.m hjälpa mig navigera mig till en praktikplats är det ännu häftigare!

Men det sätter igång en del svindlande tankar om framtiden.
Vilka frågor vill jag jobba med? Och hur?

Det kan vara för att jag har en aning hemlängtan nu, men jag ställer mig även frågan om jag verkligen vill jobba utomlands, så långt från alla där hemma som jag saknar.

Men samtidigt, så häftigt det hade varit!
Och så tillfredställande att få möjligheten att ha någon inverkan på att göra jorden lite, lite bättre. 

 

Tack och lov är det inget jag behöver bestämma mig för nu.

 

 

Idag tog jag på mig min skoluniform och tog en taxi till Immigration Office för att förlänga mitt visa.

Det var en förvirrande men fascinerande process. 
Jag fick en nummerlapp och slussades runt mellan olika luckor, blev ombedd att vänta och fick sedan slussas runt mellan olika luckor igen. Det påminde lite om när Asterix och Obelix ska få Permit A38.
(https://www.youtube.com/watch?v=GI5kwSap9Ug)
Det hade verkligen hjälpt om jag bara hade kunnat thai...

Nu har jag i alla fall tillåtelse att vara i Thailand till 30e Juni och fick även ett re-entry permit så att jag får lov att komma in igen efter vår Bali-resa i mitten av april.

Imorgon åker jag med några andra från klassen till Pattaya över helgen för att spendera några soltimmar på ön Koh Larn. Det ska bli skönt att koppla av huvudet från allt plugg och alla framtidstankar.